Det stora gapet

Vi ser en tendens att det bildats ett stort gap i många organisationer. Ett gap mellan det man vill göra och det som görs. Mellan människorna i organisationen. Ett gap mellan de stora initiativen och de små. Framför allt har det uppstått ett stort gap mellan långa planeringscykler och korta. Detta gap hindrar organisationer att nå full värdeutväxling och gör dem långsamma.

Vad är det detta gapet handlar om? Är gapet nytt? Och varför har det uppstått nu? Det är tre frågor som vi besvarar i denna bloggpost.

Hur tar sig gapet uttryck?

Låt oss visa med ett vanligt förekommande exempel.

I ena änden står ett gäng med årsplaner, en budget och förväntningar. I andra änden står ett gäng som levererar en massa saker varannan vecka (eller motsvarande) med förhoppningar om att möta förväntningar internt och från kund.

Båda är lika frustrerade för de får inte vad de behöver från den andra. De som tittar på längre sikt förstår inte hur det som händer på veckobasis ska bidra till övergripande mål. De som står i görandet upplever de övergripande målsättningarna som för övergripande och får inte den hjälp de behöver till nödvändiga prioriteringar och riktning. De har svårt att mötas.

Ett annat exempel är när de tar sig uttryck mellan olika funktioner och kompetensområden som inte förstår varandra, eller jobbar mot samma mål men med helt olika lösningar.

Är det ett nytt gap?

Nej, i sig är det inte ett nytt gap. Vårt sätt att organisera oss har ofta byggt på en förenklad princip om strategisk, taktisk och operativ nivå. Där det taktiska lagret ofta utgjorts av mellanchefen som verkat som en brygga eller klister. Det har också traditionellt fungerat relativt bra. De har kunnat brygga mellan de olika perspektiven och föra dialog och frågor vidare uppåt och nedåt i organisationen.

I takt med att organisationer har utvecklats har också nya roller tillkommit. Detta i samma syfte att brygga över mellan lång och kort sikt och många olika perspektiv.

Utöver roller har också styrdokumenten fungerat som en brygga mellan strategisk och operativ nivå. Ett försök att skapa tydlighet och försäkra sig om att det man vill göra och det som görs bli samma sak.

Så gapet är inte nytt. Det som har hänt däremot under senare tid är att gapet har blivit väldigt mycket större och det som tidigare fungerat för att brygga emellan funkar inte längre som det var tänkt. Arbetsbördan är orimlig för många Mellanchefer och de springer bokstavligen rakt in i stressrelaterade sjukdomar.

Varför har detta gap blivit större?

Många organisationer verkar i dag på en ny eller delvis ny karta. Några av dessa faktorer är också de som gör att gapet har blivit mycket större.

Vi står inför komplexa utmaningar, som digitalisering och hållbarhet där svaren kräver en annan typ av samverkan. Fler komplexa utmaningar är en faktor som gör att gapet blir större. Fler behöver samverka på andra sätt och ett fåtal personer eller roller räcker inte till för att täcka in den komplexiteten.

Det är både utmaningarna och lösningarna som är komplexa. Det har blivit en större kunskapsintensitet i lösningarna med följden att sättet som strategier och riktning utvecklats i organisationer tidigare inte räcker till. De går inte att utveckla uppifrån och ner bara.

På många områden är utvecklingstakten hög och tack vare en digitalisering så ökar tillgängligheten och spridningen av nyheter mycket snabbare. Det som hjälpte oss tidigare går inte att luta oss mot när saker ändras snabbt runt oss. Vi har inte möjlighet att låta frågor och beslut dras genom hierarkier och lager-på-lager-forum.

En fjärde faktor som gör att gapet blivit större är ändrade kundförväntningar. Kunden väntar sig andra saker idag än tidigare och i en annan takt. Kunden bekymrar sig inte om avdelningar och avgränsade ansvar.

Agila organisationer stänger gapet och planerar på nya sätt

För att bli kraftfull som organisation och nå ett optimalt värdeskapande behöver gapet stängas. Det behöver stängas genom att nya typer av möten uppstår och att planering sker på ett nytt sätt.

Agila organisationer, vad gör de egentligen?

Många verkar på en karta där förutsättningarna snabbt förändras och utvecklingstakten är hög. Då behövs förmågan att kunna anpassa sig och att vara i ständig rörelse som organisation.

Agila organisationer har ett strukturerat sätt att kontinuerligt skapa maximalt värde på en snabbt föränderlig och oförutsägbar karta, på ett hållbart och uthålligt sätt.

Men vad är det de gör egentligen?  Och vad gör de inte?

I denna bloggpost går vi bortom metodik och svåra begrepp och lyfter fram ett antal gemensamma nämnarna på vad agila organisationer gör och inte gör.

De har koll på sin takt

Takt handlar i grunden om med vilken kontinuitet, i vilka cykler, som riktigt värde kommer ut till kund. Var 6:e, 10:e 12:e vecka exempelvis. Agila organisationer har koll på sin takt och går i takt. De får organisationen och kunderna att hänga med på det. 

När vi pratar takt rör vi oss runt den interna takten i en organisation. Men, för att vara lyckosamma som bolag räcker inte det, vi behöver knyta ihop takten med kunden. Takten behöver hänga ihop hela vägen ut till kund. Internt och externt tillsammans.

Uttryckt på ett annat sätt spelar det inte någon roll hur snabba ni är på att leverera om inte kunderna är redo att ta emot nyheter och förändringar i samma hastighet. Här behöver man göra avväganden och balansera. Hur mycket fokus lägger vi på att effektivisera processen och var möts vi på vägen. Ofta är just att lyckas mötas och koppla ihop det viktiga när det gäller takt.

Där förutsättningarna snabbt kan förändras och förväntan samtidigt är stor på högt kontinuerligt värdeskapande lutar den agila organisationen mycket på sin takt. Detta skiljer sig såklart från ett traditionellt sätt där det är vanligt att luta sig mot en plan tar höjd för allt i teorin. Agila organisationer tror inte på idén om den perfekta planen.

De bygger förmågor hos individer att agera i osäkerhet

I Agila organisationer har individer förmågan att agera i osäkerhet. De identifierar enkelt och ofta ett första nästa rimligt steg och tar det steget, även när osäkerheterna är många. De vågar gå först och skapa förebilder. I agila organisationer är individerna rustade med förmåga att identifiera och skapa sina förutsättningar. De driver sin egen kompetensutveckling. I agila organisationer är dessa individer och skickliga på samskapande.

Så klart är det enklare att förstå att detta är önskvärt än vad det faktiskt är att ta sig dit. Vår erfarenhet är att detta bäst byggs och stärks i görandet. Genom ramar och former i sammanhang kan detta stegvis nås. Faciliterade, taktade möten där utgångspunkten är syfte och vilket värde som ska skapas kommande period kan individer börja nyttja sammanhanget, också för att konkretisera arbete, formulera förutsättningar. Kontinuerlig reflektion startar upp kontinuerligt lärande. Det ställer krav på den som faciliterar, särskilt initialt. Det ställer såklart nya typer av krav på ledarskapet.

Där agila organisationer litar på individens förmåga för att få saker att hända har den traditionella organisationen haft stor tilltro till styrning, kontroll och tydlig ansvarsfördelning. Agila organisationer förlitar sig inte på kontrollfunktioner och ansvarsmatriser.

De omvandlar idéer till värde i snabb takt

Agila organisationer lyckas i korta iterationer eller cykler få ut värde till kund. De får till en motor i organisationen som kontinuerligt prioriterar idéer, ligger nära kund och tar idén in i organisationen och tillbaka ut till kund. Det kan handla om relativt enkla och återkommande strukturer. Viktiga är att de blir just hållbara så att det är möjligt att leverera kontinuerligt värde, inte bara en gång eller om tur uppstår.

Ett lagom flöde blir en nyckel till framgång. Inte överöst av idéer som ingen orkar hantera och inte heller tomt så att organsationen själva får klura ut vad kunden behöver. Utan lagom. Att dra nytta av takten för att kontinuerligt röra sig nära kund på ett sätt som gör att de vet att ni kommer tillbaka brukar vara bra.

Agila organisationer är datadrivna och tittar på olika kanaler. Kundnöjdhet, pratar med kunder, hämtar insikter från kundtjänst, skapar undersökningar etc, i ett lagom flöde. 1 000 idéer och insikter in och 1 värde ut ger obalans.

Agila organisationer lär kontinuerligt och lyssnar in i takt med att värdet skapas. Det finns en insikt om att ett mindre värde tidigt skapar större värde över tid än ett större värde som kommer först senare. Agila organisationer är dynamiska och skiljer sig från den traditionella organisationen som jobbar med väl underbyggda nulägesanalyser, kompletta kartläggningar, fulltäckande behovsanalyser och krav innan de börjar göra något. Den agila organisationen jobbar inte sekventiellt och är inte statisk.

Agila organisationer ska inte ses som en slutstation

Så enkelt som att din organisation är agil eller inte agil är det inte. Det är en kontinuerlig resa att röra sig framåt. En resa som såklart formas utifrån syfte och vilka behov som finns. De saker vi lyft fram i denna post handlar om skalor att röra sig emellan, tendenser, saker att göra mer eller mindre av. Förhoppningsvis har du som läsare fått med dig några perspektiv som kan hjälpa dig och din organisation till ett mer utforskat förhållningssätt i er egen resa.

Dags för en mötesrevolution

Är din kalender full? Nästa lediga lucka är tre veckor framåt. För många är det här verkligheten. Jämt så mycket möten och ändå aldrig något som blir klart. 

Vi tycker det är dags för en mötesrevolution. Det behöver nämligen inte vara så här. 

Genom en enkel och återkommande struktur där alla nödvändiga perspektiv möts kan du och din organisation åstadkomma mer. Idag delar vi tre sätt som hjälper dig och din organisation att få möten som skapar värde.

Boka återkommande möten

En av de viktigaste delarna att få mer värde i era möten framåt är att boka in återkommande möten. Återkommande arbetsmöten för att lösa ut frågor och se till att organisationen rör sig framåt på det sätt man vill. Återkommande planeringsmöten för att titta på helheten, prioritera och tydliggöra riktning och synliggöra ledstjärna.

Ett återkommande möte med ett tydligt syfte och tydliga ramar (tid, upplägg, deltagare etc) skapar igenkänning och gör det enkelt att sätta igång med kärnfrågorna. Håll inramningen tydlig och återkommande för att säkerställa att fokus kan läggas på det som ska diskuteras.

Se över de möten ni har – det här kan vara en konstellation som träffas redan idag. Kanske kan flera frågor läggas till agendan. Eller, se över vilken typ av möten ni har i kalendrarna och konsolidera ihop. En direkt effekt av att boka återkommande möten är att tiden för att försöka hitta tid till de enstaka mötena försvinner.

Plocka med frågor och kompetenser in i återkommande möten

Att gå från en fråga per möte och att stämma av med en person i taget till att boka återkommande mötesserier med plats för fler kompetenser, perspektiv och frågor är ytterligare en viktig grund. Tänk inte ett möte per fråga eller ett möte per person, utan slå ihop. 

Ett återkommande möte är en typisk struktur som är enkel att peka på och hänvisa till när det dyker upp frågor som behöver hanteras i organisationen. Istället för att försöka hitta tid till ett adhoc-möte kan man som organisation träna på att hänvisa frågor in i denna typ av återkommande möte. ”Yes, bra fråga – den tar vi upp på onsdagsmötet.” För helt ärligt är det väldigt få frågor som brinner så mycket att de inte kan vänta två dagar.

Fundera på om ni har de personer med er för att få rätt växelverkan i diskussionen. Annars, bjud in.  Är det många frågor som behöver parkeras och tas i andra avstämningar eller sammanhang har ni antagligen inte alla personer eller kompetenser ni behöver med er in.

Att kontinuerligt vara de som behöver vara i ett sammanhang och att kontinuerligt ha rätt frågor på bordet kräver öppen och framåtsträvande organisation. Frågor som kontinuerligt behöver ställas av individer och organsiationen – tillför jag nytta in i det här sammanhanget, finns det någon mer som behöver vara här, har jag lyft de frågor som behöver tas upp och så vidare.

Reflektera kontinuerligt över mötessturkutren i sin helhet

Ytterligare ett perspektiv som behöver tas med för att skapa värde in i era möten är att kontinuerligt reflektera över mötesstrukturen som helhet.

Ett sätt att göra det på är att göra en tidslinje och rita in era viktigaste möten. Studera hur de förhåller sig till varandra. Har ni den information ni behöver med in i de olika mötena? Drar ni nytta av takten – annars, justera. 

Finns det någon ni gör på kontinuerlig basis men som inte ligger återkommande utan sporadiskt. Titta bakåt ett par månader och hitta mönstret. Testa att göra det till återkommande händelser. 

Är det vissa frågor eller dialoger som ni upplever är svårare att komma framåt i? Se över hur ni kan skapa de förutsättningar ni behöver för att kunna lösa ut frågor direkt i mötet. Kanske är det en person som kan adderas, kanske en kompetens.

Små steg på vägen mot en mötesrevolution

Är din kalender full? Var med i mötesrevolutionen. Hitta en återkommande mötesstruktur där ni plockar in de frågor och kompetenser som behövs och där ni kontinuerligt reflekterar över hur era möten och mötesstrukturer kan bli ännu bättre. Börja redan i dag. Det är inte alltid stora steg som blir revolutionerande.

Nya utmaningar kräver ny typ av hjälp

Organisationer idag verkar under andra premisser än de gjort. Det kräver en annan typ av förmågor. Vi behöver kunna ställa om snabbt och ofta. Vi behöver kunna agera på det som händer runt om oss och vi behöver göra det utan att varje gång försöka uppfinna hjulet på nytt. Många organisationer börjar landa i att de vill arbeta mer lättrörligt.

Många organisationer är också kloka nog att ta hjälp. Men trots att utmaningarna är helt nya fortsätter de flesta att ta in samma typ av hjälp som de alltid gjort. Ett stort initiativ dras igång där organisationen ska transformeras, stora tankar och stora steg behöver tas – gärna nu, på en gång.

På samma sätt som vi som organisation vill bli mer lättrörliga, kunna ta små steg, hämta hem effekter snabbt behöver vi se på byggandet av nya förmågor och sätt att arbeta som något som sker stegvist. Det behövs ingen Big Bang – det behövs många kloka steg, som tas på ett hållbart och uthålligt sätt, med fokus på vad man vill uppnå och att få saker att hända här och nu. Och här, precis här, kan vi som konsulter hjälpa till på nya sätt.

Att be om hjälp kan vara svårt. Att be om en hjälp som man inte riktigt vet hur den ser ut är svårare.

För oss är detta en hjärtefråga. Här målar vi upp tre idéer, nya sätt, som organisationer faktiskt kan ta hjälp på för att få mer gjort med mindre insatser.

  • Ta hjälp för att bygga er organisation samtidigt som ni går och levererar. Ni behöver inte stanna upp och ta kraft för att orka med en jätte-transformation – ta istället hjälp till att strukturera och agera mitt i verksamheten, mitt i det som händer just nu och mitt i där ni vill få saker att hända.
  • Ta hjälp för att bygga nya förmågor parallellt med att ni får jobbet gjort. Ofta är det inte två dagar iväg på en utbildning som gör skillnaden utan möjligheten att fokusera på några få konkreta saker det komplexa initiativet till exempel och att börja göra, reflektera över resultat och justera där det behövs, som ger den där riktiga effekten.
  • Ta hjälp för att utveckla strategin stegvis och hand i hand med genomförandet. Inte tänka först och göra sen, utan dela i mindre delar. Tänka lite – göra lite – reflektera. Tänka lite till – göra lite till – reflektera. Få tänkandet och görandet att gå hand i hand helt enkelt.

Men kanske ligger den stora utmaningen i att utforskande tillsammans våga testa vilken hjälp som gör skillnad för er. Tiden när vi kan arbeta utifrån en färdig spec eller beställning är förbi. Vi tror att om vi börjar se hjälpen också som ett lärande kan magi uppstå.

Just här vill vi göra skillnad. Vi kan tillsammans arbeta stegvist utifrån de utmaningar ni står i just nu och tillsammans få bra saker att hända. Genom att tänka och göra växelvis bygger vi de förmågor, beteenden och strukturer som behövs för att agera framåt samtidigt som vi löser ut era utmaningar. Och det här är inte rocket science, men det är en annan typ av managementkonsulting.

Det är aldrig för sent att planera ett kvartal

Det är aldrig för sent att planera ett kvartal

Kanske hade just du och din organisation lite tunnelseende innan semestern. Fullt fokus på allt som skulle bli klart innan semestern. ”Resten tar vi sen.”

Tillbaka. Vad händer nu?

Kvartal 3 kan lätt bli det förlorade kvartalet. Men det är aldrig för sent att planera ett kvartal. I denna post delar vi tre perspektiv som kan hjälpa dig och din organisation att komma i gång.

Fortsätt att använda kraften i befintliga strukturer

Garanterat har du och din organisation jobbat med att sätta strukturer som gör det möjligt för er att på ett bättre sätt ta er an de utmaningar ni står med.

Kanske har just ni under våren börjat etablera återkommande möten för prioriteringar eller återkommande team-möten för att få en bättre genomförandekraft.

Är de inte så självklara att ni redan är i gång? Börja där. Resonera tillsammans om vilka möten och strukturer som hjälper er att ta er an era utmaningar. Vad är det ni vill komma i gång med redan denna vecka? Vad är det ni vill fortsätta att luta er emot.

Släpp dem inte nu. Det räcker med att hålla i. Det behöver inte bli bättre just nu. Ni behöver inte ta nästa steg. Den stora vinsten finner ni i att nöta in struktur och fortsätta göra samma sak.

Omfamna stora frågor genom att konkretisera utmaningen

Det är lätt att tänka ”huah, det här är en stor och svår fråga, den tar vi när vi är igång” och så läggs den åt sidan. Komplex, många beroenden, fluffig. Ja anledningarna kan vara många. Vår erfarenhet är att det kommer vara en svår fråga oavsett när ni börjar att ta i den. Så varför avvakta?

Vig en timme eller två tillsammans med några personer. Försök ringa in utmaningarna. Resonera och få ner det på ett papper. Vår erfarenhet är att förvånansvärt stora frågor kan klarna otippat mycket bara genom att göra just så här.

Ägna sista stunden på den tiden ni avsatt till att resonera om vad ett första litet nästa steg skulle vara på området. Gör det tillräckligt litet för att det ska vara något som känns enkelt att börja med.

Återvänd till ert fokus, ambition och målsättning för att börja prioritera

Vad var det ni ville åstadkomma? Vad var ert fokus. Detta är centralt.

Ta starten på ert nästa möte, oavsett vilket det är, till att återvända till den bild, sida eller tavla som bäst beskriver just ert fokus. Så som ni formulerade det innan semestern. Titta på det gemensamt. Ställ några kloka frågor: Finns det något som förändrats som gör att vårt fokus behöver vara annorlunda? Vad är de tre viktigaste sakerna för oss just nu? Är det något vi ska passa på att sluta göra? Är det något vi ska göra lite mer av? Är det något vi tappat bort?

Sätt detta från början och ni är i gång.

Återvänd till er terminssummering

Det är lätt att vara tom så här i start. Återvänd till sista mötet ni hade innan semestern. Kanske var det en terminssummering av något slag. Att plocka upp tidigare agenda, presentationsmaterial eller liknande är kraftfullt.

Det kan ge känslan av att ni faktiskt redan har åstadkommit mycket under året. En skön känsla av att ni själva kan få röra er framåt gör att ni också orkar ta nästa pusselbit.

Hittar ni inte den terminssummeringen, ja då kan ni helt enkelt börja att summera nu. Ingen börjar på ett tomt papper. Aldrig.

Sätt takten, det kan vara kvartalets viktigaste fokus

Även om kvartal 3 känns förlorat så finns det ett stort värde i att sätta eller hitta tillbaka till takten. Dessutom är ganska mycket kvar.

Du väljer om Q3 ska bli ett förlorat kvartal.

Du väljer var du och din organisation ska vara i slutet av september och redan nu bäddar ni för ett strålande kvartal 4.

Fler insikter

Webinar: Förändringsledning i en agil organisation – För dig som vill bygga en kraftfull utvecklingsmotor och vara i ständig rörelse

10 förmågor att bygga – Organisatoriska och individuella förmågor att bygga för mer kraft och fart

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Fyra sätt att ta sig an tvärfunktionella utmaningar.

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Prioriteringsninja

Det räcker inte att få ihop det på pappret

Att koppla ihop arbetet en organisation vill göra med de människor som ska göra det på ett så bra sätt som möjligt är en av nycklarna för en organisation för att kontinuerligt kunna röra sig framåt med kraft. Det här kan göras på många sätt. 

En av skillnaderna mellan att arbeta agilt och i projekt är kopplingen mellan arbete och människor.

När man arbetar i projekt allokeras ofta människorna till det arbete som ska göras, kopplingen är människor till arbete. I en agil kontext slussas arbetet in via backlog till teamet som ska göra det, kopplingen är arbete till människor.

Många organisationer arbetar både agilt och i projekt i hybridmodeller. Då blir den här skillnaden ännu viktigare att ha insikter kring. Det räcker inte att få ihop kopplingen mellan människor och arbete och i olika situationer på pappret. Det behöver hänga ihop hela vägen ut i görandet.

Att arbeta i projekt

I ett projekt allokeras personer på heltid eller deltid en under en period till en definierad uppgift eller ansvar i ett projektteam. Människor kopplas ihop med det arbete som behöver göras. Arbetet är ofta relativt känt och väldefinierat över tid. 

Att arbeta agilt

I en agil kontext arbetar personer i ett team och tar sig tillsammans med teamet an det arbete som prioriteras in i teamet. Teamet är ihopsatt för att skapa en kontinuitet över tid. Arbetet slussas in i teamet via en prioriterad backlog och teamet tar sig an det utifrån prioritet och kapacitet. Arbete kopplas således ihop med de människor, team, som kan utföra det.

Att hantera hybrider

Många bolag befinner sig i hybrida situationer. Det här kan vara utmanande men är en verklighet som många befinner sig i. Att förstå skillnaden i koppling mellan projekt och arbete är en aspekt som kan hjälpa organisationer att förhålla sig till hybrider. 

Ett annat sätt att hantera hybrider är att växelvis utgå från individperspektivet och från arbetet som ska göras och fundera över två saker:

  • Har varje individ rimligt många olika delar arbete som ska göras i rimligt många sammanhang? För många leder ofta till ineffektivitet i form av ledtider och svårigheter att prioritera på helhet när man som individ hoppar mellan olika arbetsuppgifter. 
  • Har varje arbete som ska göras rimligt många individer som ska utföra arbetet i rimligt många sammanhang. För många individer som är involverade i varje arbetsuppgift blir hattigt och gör det svårt att både få grepp om arbetet som ska göras och genomföra det.

Lagom är bra 

Det här är två relativt olika sätt att se på människor och arbete. Det är också ett område att ha ögonen på om man vill kombinera agilt och projekt. Medvetenheten om skillnaden gör det lättare att förstå varandra och varandras förutsättningar och hitta smarta lösningar.

Eftersträva en rimlighet utifrån arbete och utifrån individ när ni kopplar ihop arbete som ska göras med människor som ska göra det.

Lagom är bra när vi rör oss i hybrider – och generellt också. Kopplingen mellan de saker som ska göras och de människor som ska göra det kan inte bara gå ihop på ett papper i teorin, det behöver framförallt gå ihop i det verkliga görandet.

Tre perspektivskiften på utveckling

Om det finns en generisk beskrivning på organisationers utmaningar så låter den ungefär så här: Vi förväntas åstadkomma mer resultat med mindre insatser, snabbare och på ett hållbart sätt. Stämmer det överens på din organisations utmaning också? Kanske är det ditt uppdrag till och med?

På en ny karta med hög utvecklingstakt, många möjligheter och förutsättningar som snabbt och oförutsägbart förändras funkar sätten vi är vana vid inte lika bra.

På en ny karta krävs det att organisationer börjar göra och agera på nya sätt.

Ibland kan nyanserna i det vi behöver lämna och gå till verka små. Men med en ökad insikt om ett antal perspektivskiften som ligger till grund ökar storleken på de förflyttningar som behöver göras.

Här delar vi tre perspektivskiften som ger grunden till att organisationer kan bli mer kraftfull, accelerera och öka sitt driv och värdeskapande:

Perspektivskifte 1: Från styrning av initiativ till förmåga att bygga en motor

Ett första perspektivskifte på förmågan att driva utveckling handlar om att gå från att vässa förmågan att styra initiativ till att stärka förmågan att bygga en utvecklingsmotor.

I ett initiativ eller projekt-tänk läggs oproportionerligt mycket tid och kraft på att start igång, forma, formalisera och få styrfart. Med ett skiftat perspektiv där det finns ett sammanhang som driver en ständig rörelse är vi i formaliserandet och görandet parallallellt hela tiden.

Perspektivskifte 2: Från Människor som kommer till projekt till arbete som kommer till team

Vanligtvis bemannas projekt upp med en 20 % resurs från en funktion, en annan som kanske kan få loss 10 % och en tredje som i bästa fall verkar för projektet hela 40 %. Mycket tid går åt till resursfördelning och en massa ställtider. För det finns ju inget som säger att dessa 20, 10 och 40 % resurser har möjligheten att träffas samtidigt.

Ofta är det på slutet i ett projekt som teamet börjar bli sammansvetsat och fungerar som bäst. Då ska det brytas upp.

Synen på arbetet och resurser behöver vi skifta från grunden för att få kraft i utvecklingen. Du och din organisation behöver gå från att se till att människor fördelas till projekt till att i stället skapa kraftfulla team och sammanhang som kan ta sig an vilket arbete som helst (i princip).

Perspektivskifte 3: Från uppifrån och ner till inifrån och ut

Ni har säkert bilden på ett humoristiskt sätt synliggör att många vill driva förändring, ser behovet av förändring men få vill förändras. På bilderna är det i princip ingen som sträcker upp handen på frågan vem vill förändras?

Ett annat vanligt sätt att synliggöra samma utmaningar är bilder på när ledningen säger ”varför gör de inte som vi har sagt?”

För att skapa driv och kraftfulla organisationer är ett perspektivskifte från Upp-i-från och ner till inifrån och ut nödvändigt.

Din organisation kommer aldrig bli sin bästa version av sig själv så länge ni är kvar i tanken att att några driver och styr förändring och de andra ska förändras.

Perspektivskiften ger oss nya glasögon för att se på våra utmaningar

Perspektivskiftena ger dig och din organisation nya glasögon för att titta på era utmaningar ni har att lösa. Genom att hitta ett sammanhang för att samlas kring utmaningar och värden att skapa i en jämn takt kan nya saker börja ske. När tänka och göra möts växelvis skapas grunden till att organisationer kan bli mer kraftfulla, accelerera och öka sitt driv och värdeskapande.

Fler insikter

10 förmågor att bygga – Organisatoriska och individuella förmågor att bygga för mer kraft och fart

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Fyra sätt att ta sig an tvärfunktionella utmaningar.

Missade du vårt webinar: Kundfokus för mer kraft och fart? Registrera dig här och få tillgång till videon.

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.